Ditten och datten

Det är mycket som snurrar i skallen på mig just nu. Många tankar och funderingar kring framtiden och livet. Hur vill jag att det ska se ut? Hur vill jag leva mitt liv? Och framförallt hur ska jag leva det för att bli nöjd och tillfreds med livet?

Idag har jag fattat ett beslut som för mig är ganska viktigt. Jag har valt att lägga föreläsandet på hyllan ett tag. Så min sista planerade föreläsning sker på fredag för ett gäng ungdomar i Ljusdal.

Jag känner att jag måste göra detta för att inte gå sönder, för jag är så sjukt stressad inom mig hela tiden, mycket beror på att jag drar ett förbannat stort lass själv. Jag menar jag har ju ingen som står bakom mig i det hela. Men för det kommer jag inte vara inaktiv. Skulle jag få en förfrågan om föreläsning så tvekar jag inte en sekund på att säga jag, för det är ju trots allt något jag vill arbeta med – för att det BEHÖVS! Vi måste våga prata om psykisk ohälsa på ett annat plan än det vi gör idag. För det är ju precis som vilken  sjukdom som helst, bara det att det inte syns utanpå utan mer känns inuti människan själv. Men jag hoppas att jag snart nog är tillbaka och kanske med ett stöd bakom mig. För det gör ont i själen att behöva lägga hela projektet på is ett tag. Men ja, ibland måste man få vara lite “ego” för att inte tappa fotfästet.

Annars är det rätt skapligt, höfterna krånglar. Men tack och lov har jag varit utan värk idag. Peppar Peppar. Men skam den som ger sig. Äter ju kortison tabletter, men nackdelen är att jag känner mig uppblåst och svullen. Men snart har jag käkat klart dem och det är dags för en injektion i stället. Som sagt så är ju remiss till ortopeden skickad så det är bara till å vänta. Under tiden ska jag försöka fixa jobbet. Visst det kan kännas åt helvete vissa dagar men ja, jag är en fighter. En som aldrig ger upp eller viker hädan för att något eller någon sätter käppar i hjulen. Hoppet är det sista som överger en? Right?

När det gäller kärleksfronten så är det väl lite si och så där. Finns en människa som jag tycker väldigt bra om…men…ja…tiden får utvisa vad som händer och sker. Jag skyndar långsamt den här gången. Tänker inte se till å bli bränd igen.

Men har funnit enormt fina människor efter vägen. Jag är grymt tacksam över att få ha dessa människor i mitt liv om så just bara som vänner! 🙂 Jisses, ni gör verkligen livet värt att leva. ❤

Nä nu är det dags att runda av här. Må gott!

SAM_0635

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s