En månad 

Den fjärde mars var det så äntligen dags för mig att åka till Söderhamn för att möta upp mina tjejer. Alltså en månad sedan för att vara exakt. 

Det var en snöig kväll den där kvällen, tur som jag hade så var det en säker chaufför som jag åkte med. Spänningen var hög, nervositeten på topp! Som jag hade längtat efter den här dagen. Räknat ner dagarna bit för bit ända tills jag var i mål. Jag pratade och pratade i bilen upp till Söderhamn. M måste ju fått skavsår i öronen av allt mitt surr. Men fram kom vi, något före utsatt tid. Nu stod vi där på parkeringen vid Söderhamns resecentrum. Jag stirrade mig blind på alla trafikljusen. Plötsligt svängde den in, bilen med mina tjejer i! Jag fick brått och skulle fortare än fortast ut ur bilen! M sa till mig “lugna dig, låt dem parkera i alla fall” jag hann nog sitta still 2 sekunder sedan var jag ute! Jag ville bara få mina tjejer till vår bil! 

Hon som körde parkerade jämte oss, klev ut ur bilen, hälsade och öppnade bagaget. Där! Där var dem, i sin transportbur låg dem. Jag fick deras bur och saker. Tackade och hoppade in i bilen! Äntligen! Väntan var över! Nu var det verklighet! Mina älskade tjejer var äntligen hos mig och nu började den sista resan hem till lägenheten. 

Det har gått förvånansvärt bra. Dem tyr sig mer och mer. Blir mer och mer säker i sig själva så pass att dem faktiskt känns otroligt trygga. ❤️ en månad har gått. En månad har dem bott hos mig och i maj blir dem 1 år. Mina älskade tjejer. 

  
 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s