Adhd 

När jag inte kan sätta ord på hur allt känns inuti mig själv. När jag inte vet hur jag ska kunna förklara så att du förstår. Jag önskar att det stod inristat i min panna så att du enklare skulle kunna förstå.

När jag försöker förklara att det bara känns som ett enda stort kaos i mitt huvud där allt hoppar både hit och dit. När jag säger att det känns som om hela jag ska explodera, så är det precis så det känns. När det bara kryper i hela kroppen, när rastlösheten och stressen blir för mycket – då vill jag bara rusa ut!! Gå så långt benen bär mig. När det gör så ont att jag inte längre kan kontrollera mig, när det känns som om jag bara vill fly, fly så långt bort jag kan. När jag är arg eller skriker på dig så är det inte med min mening. När jag blir avbruten i en mening så kan jag lätt tappa bort mig och har då svårt att hitta tillbaka till där jag var, då kan det hända att jag byter samtalsämne eller blir helt tyst. När ilskan tar över handen kan jag ha svårt med att kontrollera mig själv och det slutar oftast i ett totalt kaos. När det är som värst så hinner jag inte ens att tänka mig för eller på konsekvenserna som uppstår sedan. Jag hinner verkligen inte tänka mig för

Jag har svårt med att hantera mina impulser jag hinner som inte tänka mig för – inte förräns allt är över när skriken, ångesten och tårarna sakta börjat avta. Allt hade varit så mycket enklare om jag kunde tänka mig för innan jag gör något. Men jag hinner inte, jag hinner verkligen inte. Det är som att få en kalldusch över sig. Jag önskar bara att jag kunde förklara för dig hur det känns inuti mig själv och det kaos som befinner sig i mitt huvud. Allt hade varit så mycket enklare då. 

Varje dag är en kamp. Varje dag är en kamp för mig att kunna behärska mig, tänka efter före istället för efteråt när det redan är försent. Jag vill kunna vara som du. Jag vill kunna leva fritt utan att ständigt behöva gå runt med den enorma klumpen i magen. Jag vill kunna umgås med människor utan att behöva känna mig till besvär. Jag vill kunna göra saker och ting utan att behöva känna rädsla för att göra fel. Jag vill kunna känna glädje över de människor som finns runtomkring utan att hela tiden gå runt och vara rädd för att såra eller skada. 

Jag försöker verkligen lyssna på dig när du pratar men oftast hamnar jag i min egna värld. När du frågar mig om något och jag inte kan svara, ta inte illa upp då. För troligtvis har jag miljoner andra tankar som snurrar runt i mitt huvud. 

Att leva med adhd är inte lätt. Varje dag är en kamp, en kamp som jag aldrig kommer tillåta mig själv att förlora. Det går att lära sig att leva med adhd, det finns hjälp och det finns verktyg att använda för att göra vardagen lite enklare. Jag önskar bara att jag fått hjälpen mycket tidigare. 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s