När drömmarna slås i spillror 

Jag hade en dröm, en dröm om en underbar sommar med massa skratt, galna upptåg och massa glassande i solen. Jag hade en dröm om att få känna lycka, känna glädje över att få finnas till och njuta av en underbar sommar och allt vad det hör till! 

Men istället kraschar jagtotalt! 

Jag hamnade i en svacka som jag trodde skulle vara en enkel match att komma upp från – men den visade sig vara svårare än jag trodde att sig upp från! Alla mina drömmar om den där perfekta sommaren gick i bitar. Alla dem där skratten jag ville dela med människor jag tycker om gick åt helvete. Och alla dem där drömmarna om vad jag ville göra bara försvann från mina händer. 
Jag hade en enda önskan denna sommar och det var att få se Lars Winnerbäck uppträda på Furuvik, helt ärligt det var det jag hade sett framemot, när jag i våras fick veta. Jag har räknat dagarna, kollat upp alla olika möjligheter. Men allt blir kanske inte som man själv vill. Det var ju det enda som jag faktiskt verkligen helt och hållet ville göra. Nu får jag drömma vidare…kanske får jag aldrig uppleva värmen, kärleken, tryggheten han sprider på sina spelningar igen. Blotta tanken gör mig besviken, frustrerad och full med ångest. Jag trodde på den här sommaren. Jag trodde på livet. Men ack vad jag bedrog mig. 

Jag är så jävla ledsen….förbannat!!

Ibland blir det inte som man själv vill. Ibland måste man kanske bara våga acceptera och släppa greppet men det är sjukt svårt – jävligt svårt. 

Fast hur jävligt allt än må vara så finns det ändå lite ljus bakom allt det där. 

För trots allt så har jag lärt känna nya människor fast kanske på helt fel ställe. Men det är tre människor som har gjort mina dagar lite bättre, lite roligare och lite trevligare. Som alla har lämnat spår efter sig på deras egna vis. Skrattattackerna ute på balkongen om kvällarna när personalen trodde vi var helt knasiga! Samtalen om drömmarna vi alla hade – att få må bra, leva livet och känna oss oslagbara! Tårarna som vi delade och kramarna som vi gav varandra. Vi tröstade varandra när det behövdes, vi fanns där när allt kändes lite extra jobbigt. Värmen från varandra gjorde oss lite modigare och lite starkare. 

– Men någonstans där bakom våra fasader så fanns även glädje, framtidstro och en vilja att våga ta en bit i taget till ett bättre liv! Och vet ni; JAG tror på er!! 

Vi alla kämpade med det vi själva hade, men ändå var vi så otroligt lika på något sätt. Jag är ändå tacksam över dessa möten trots situationen som rådde och trots platsen vi befann oss på. 

Tillsammans ska vi kriga, tillsammans ska vi kämpa som en hel armé med tappra soldater på led! Var en utav er är värdefulla på era egna vis! Klappa er på axeln för ni gör ett jävla grymt jobb! 

Lite trasiga och knasiga är vårt trasdocksgäng! 

Men kom ihåg att tillåta dig själv att bryta dig, slå dig fri och leva livet om så för en kort sekund! 👊

Men när drömmarna slås i spillror, när det inte blir som man har tänkt sig…då gör det fasligt ont. Då kommer ångesten som ett slag i magen…min sommar är förstörd. Mina drömmar är som bortblåst, min glädje och lycka existerar inte – mest av allt är jag förbannad och jävligt ledsen för allt! 

Jag trodde så mycket mer om den här sommaren, jag hade så otroligt många drömmar jag ville uppfylla. Men det får bli en annan gång. 


Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s